Mer positivitet!

Om ni bara visste hur lycklig jag är.

Det är rätt konstigt, det är inte många jag har hört säga så.
Om jag tänker efter är det nästan ingen, och jag har levt 17 år. Ingens liv är perfekt, det vet jag med, men är det fel att framföra sin lycka till andra?
Eller är det verkligen så att vi lever väldigt olyckliga liv ? Jag vet att svenskar överlag är dåliga på att berätta om det som är bra i deras liv. Det vi gör för det mesta är att klanka ner på allt det som är dåligt, vi tar inte fram det som är bra, och varför ?
Varför inte bara leva det liv man fötts att leva med om det nu är medelmåttigt. Jag förstår att man tycker det är skönt att klaga av sig ibland, det tycker jag med. Det är rätt skönt att tycka synd om sig själv också, men det får inte bli för mycket. Jag hoppas folk förstår det en dag. Det är mycket roligare att höra någon bra nyhet än en dålig, härligare att få en puss på morgonen än att man ska gnälla på vem som ska städa fram frukost, tycker ni inte ?

Lev erat liv, var lyckliga med vad ni åstadkommer, hur ni lever och se de små sakerna i livet. Kanske är inte livet förbi för att maten blev bränd? Tänk att du istället fick en chans att göra om det, till något bättre. Pussas med varandra, för det är ett sätt att visa tillit och hålla kärleken vid liv. Våga berätta för andra hur lycklig du är, det gör dem glada och får dem att göra samma sak. Att vara positiv och framåt är inte något man föds med, man måste arbeta för att kunna bli det.
Smile!¨

Pusspuss
/ koisti. ♥




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0