Hata emosar!
" Åhnej, jag är en olycklig flicka med stjärnor runt ögonen och en massa söta små skärsår på armarna, kan du snääääääälla tycka synd om mig? "
Blir bara arg när jag ser dom gå omkring på stan med sin kladdiga eyeliner över halva ansiktet och rosa "fluff"frisyrer med små prinsesskronor på. VÄX UPP! Prinsesskronorna är till för små barn först och främst, inte för töntiga fjortisar som tycker livet är hemskt och cuttar upp handledena för att folk ska tycka synd om dom. Kan ni inte bara skaffa er ett liv, och efter det en ny garderob.
No offence, men ni ser helt enkelt förjävliga ut med era läppiercings och allt glitter och era små rosa tyllkjolar och stora jaktkängor som eran morfar haft. Ni ser bara patetiska ut när ni sitter samlade på apberget och dikuterar vem som har det värst och hur bra det är att smeta lite läppstift utanför munnen för att ni ska se lite mer "utsatta" ut.
Åhh, kan ni inte bara försöka rycka upp er lite och bli mer normala än ni är!
Jag hatar verkligen emosar!
Så jävla sant. fan tragiskt :)
truetrue.
kille på MOH ;
"asså jag orkar inte mer, min pappa tvingade mig att städa rummet igår. jag orkar verkligen inte mer!"
"No offence, men ni ser helt enkelt förjävliga ut"
Hm, kunde ju bara inte läsa den här bloggen utan att stanna upp. Stackars dig som måste se det svartklädda folket på apberget med prinsesskronor och stackars dig som måste lägga märke till deras skadade handleder? är det den responsen som önskas? Jag vet inte men.. det kändes konstigt att störa sig på. Liksom - Stackars dig som måste leva i samma värld som de du inte anser värdiga ett liv. Jag antar att det är det du menar med det du skriver i ditt diarium - kan de inte bara dö? (Kan ju hända att det bara är ironi men isåfall så få du ursäkta mig med att tycka att den ironin är väldigt tragisk och dålig.) För egentligen så är det väl så att det mesta är okej så länge ett ord är kept in mind.
- Respekt.
Din blogg ger ju ett grymt översjälvsäkert intryck så du kanske inte bryr dig ett skit om det jag just skrivit. Jag har bara jävligt svårt att föreställa mig att du har levt ett sjutton år långt liv utan att känna på problem. Att din blogg intiktar sig på mode, skönhet och allmän ytlighet är en sak. Men du tar upp ett ämne, skriver om ett ämne, där din okunskap inte når några gränser. Ämnen man inte har särskilt bred kunskpa om känns inte som en så galet häftig grej att trackasera. Fast du kanske inte tycker att det är trackaserier?
"No offence, men
Ni ser helt enkelt förjävliga ut
Ni ser bara patetiska ut
Kan ni inte bara skaffa er ett liv?"
Alltså vad vill de där små sakerna oss egentligen? frågar du dig själv och dina bloggläsare. Bara första raden får mig att inse att du ser på vissa, lika mycket liv som ditt liv, som små saker (Fast ja, du kanske rent av inte tycker att de är lika värda livet som dig. Isåfall är det ju... läskigt) Den får mig också att undra vad du menar med vad vill de "oss?". Vilka får rymmas under den hedrade rubriken. Alla som klär sig i nyinköpt och ser fräscha ut efter veckans ansikstmassage? Alla som inte är emosar eller.. ja - vad menar du egentligen?
Självrespekt finns det gott om på koisti.blogg.se och det är ju bara bra, Finns på tok för många tjejer som har för lite eller ingen alls. jag gillar din blogg i stort - kollar den då och då. Men respekt för alla, är inte det ganska självklart? Det tycker jag - därför hoppas jag att du tar åt dig.
No offense till dig Sofia 'Koisti' Koitinen Edlund...
Men den här texten var för mycket för att palla med.
